Hur började allt?
Katter, Underlater, fiskar, så började det. När jag sedan fick chansen att arbeta i Parken Zoo blev det även kaniner och marsvin som kom med hem, de större djuren bl.a. hästarna hade vi tjejer möjlighet att aktivera oss med på våra luncher och övrig ledig tid. En egen häst var inte att tänka på men en hund? Det var min högsta önskan men den önskan klargjorde mamma snabbt för mig att det hade vi inte heller råd med. Så istället hjälpte jag hundägarna i mitt kvarter med att rasta deras hundar, bl.a. en boxertik som jag tyvärr glömt namnet på. En helt underbar tik som satt och väntade på att jag skulle komma för att hämta henne för våra gemensamma skogspromenader. Vi hade massor av härliga äventyr tillsammans i Kronskogen i Eskilstuna.

Min första boxer, 1970
Men en dag kom min jämnåriga kusin Jimmy med sina föräldrar på besök till oss och med sig hade de en gul murristik, Katja. Jimmy hade fått en egen hund, vilken lycka för honom!
Min morbror lugnade mig med att Katjas syster fanns kvar i valplådan, han skulle prata med min mamma vilket han också gjorde. Jag vet inte än idag hur han lyckades men dagen efter åkte vi till Strängnäs och hämtade min alldeles egna hund, Julia, en tigrerad tik.

Vi, min kusin och jag, lovade våra föräldrar att gå kurser på Eskilstuna Brukshundsklubb. Det blev jobbigt med varsin stark boxer med egna viljor och två halvklena 10-åringar men även vi visade på envishet som vi hade nytta av för att kunna genomföra kurserna.

Julia blev vår familjehund som tyvärr var skotträdd så det blev att träna för oss själva, exteriört var hon inte så fager i domarnas ögon men för oss hade hon allt.

Elin med Siggesunds i sig
1979 köpte jag Elin efter Pragensis Cliff och Satelles Caroline. Här fick jag en ny utmaning. En mysig tik med mycket ¨kan själv¨ i sig. Nu fick jag verkligen lära mig vikten av att alltid vara konsekvent, vilket var långt ifrån lätt då hon var min bebis.

Hundkurser
Här behövdes det kurser för matte men även för hund. Lydnad var ett nödvändigt ont som vi tragglade med, de andra kursmedlemmarna bad att få göra sina moment innan oss så att de kunde gå in och fika när det kom till vår tur. Så för mig blev det inte mycket kontakt med de övriga i gruppen men det jag kommer ihåg av dem var att de var trevliga människor. Några vi lärde känna bättre var instruktörerna, Leif Hjelm och Juhani Lamminen. Det blev inte mycket fika för dem heller.
Spåra det var grejer det. Elin var suverän i skogen men eftersom lydnaden var si och så var vi aldrig ute och tävlade istället packade jag ryggsäcken desto oftare till våra egna skogsaktiviteter.

Sörline´s första kull, 1983
Elin var med mig på arbetet om dagarna och var en riktig kontorsråtta och allas favorit. Elin fick en kull om fyra stycken med Ringside´s Commander härliga valpar, som vi hittade bra hem till. Elin blev 9 år.

Drosera´s Happi ¨Donna¨
Nu kom Donna in i våra liv. Donna var dotter till de framgångsrika föräldrarna Drosera´s Carmen, ¨Gina¨ och ¨Boski¨, jag gillade utställningar mer än Donna. Donna ville hellre hålla till i skogen och arbeta med spår, det var hon så duktig på. Här kunde jag inte skylla på att jag hade dålig lydnad på henne för hon var duktig i det också men matte var inte lika engagerad, tyvärr. - Skyller på tävlingsnerver.

Donna fick en kull med Queensie´s Chester, sex stycken varav två rättfärgade. Dessa två var Sörline´s Bonnie-Bee, ¨Bebbe¨ och Sörline´s Betty Boop, ¨Betty¨.

Betty hamnade hos fodervärd men blev aldrig mamma. Systern, Bebbe parade vi med Monolitten´s I belive in Arco. Det blev åtta valpar, fyra av vardera kön. Ur den kullen hamnade Sörline´s Chanel, ¨Nellie¨ hos Annica med familj. ¨Nellie¨ parades med Chevrolinas Ducati Cu´cciolo och hennes andra kull med DeBortoli ¨Hoss¨. Två fina kullar med bra resultat.
Själva sparade vi Sörline´s Carmen, Carre. Hennes första kull blev med Wunderboxer Ludwig, F-kullen, välkommen in på valparnas sida.
I Carres andra och sista kull med Sensato´s De Bonheur blev det tre killar.

Sörline´s - Lola Södergård
Det blev en hel del sagt om våra hundar och vad gäller mig så har jag under alla dessa år hunnit med en del.

Svenska hundklubben
Var mycket aktiv hos Svenska Sällskapshundklubben i Torshälla som klubben hette då. Var behjälplig vid deras kurser och hjälpte även till att renovera hela deras klubbstuga, det blev många och långa nätter innan vi var färdiga, men kul var det och bra blev det. Men det allra roligaste var att åka runt i Sverige och arrangera deras utställningar, vi var en härlig grupp med människor i alla åldrar som drog detta tunga lass, många härliga minnen. Satt som styrelseledamot i deras huvudstyrelse samt i lokalområdet.

Eskilstuna Brukshundklubb
När Donna kom in i vårt liv flyttade vi i samma veva vilket gjorde att det blev mycket närmare till Eskilstunas BK, här gick vi kurser och jag var även här behjälplig med klubbens valpkurser.
Ett tag var jag inne på att utbilda mig till instruktör men valde istället att läsa hundpsykologi och fördjupa mig i den mentala biten. Är idag testledare för MH och MT. Även hos Eskilstuna BK har jag varit aktiv i klubbens styrelse som ledamot och även revisor.

Hund SM 1997
1996 anställdes jag som administratör, ¨spindeln i nätet¨, kontorsråttan, inför kommande SM 1997, arrangör var Södermanlands brukshundsklubbar. Mycket arbete inför ett så stort engagemang. Det var ett lärorikt år med nya kunskaper och många nya vänner som följd.

Svenska Boxerklubben
Svenska Boxerklubbens lokalområde, MÖLO var jag också engagerad i många år, styrelseledamot, kassör och Mentalansvarig. Även här ordnade vi utställningar, MH och MT prov, medlemsträffar med bl.a. boxerrace, Boxerfullmäktige och andra större aktiviteter för våra fyrfotingar med ägare. Idag är jag bara en betalande medlem.

Avdelningsstyrelsen för Svenska Boxerklubben
I Svenska Boxerklubbens huvudstyrelse var jag aktiv ledamot, behjälplig inför och på det årliga SM-arrangemanget som hålls i Ånnaboda, Örebro varje år. Var med och startade det nya sättet med att marknadsföra vår ras, en presentativ monter på den årliga Stora Stockholmsutställningen. En kortare period hjälpte jag även till med Svenska Boxerklubbens hemsida. Vi var ett härligt gäng som satt i styrelsen, en styrelse med kunnigt boxerfolk som jag lärde mig massor av. Här var det högt i tak och stämningen var mycket god. I det här gänget trivdes jag men ibland måste man göra sina val, valet blev, mer tid till familjen och våra egna hundar.

Så är det i livet, ibland måste man göra val och jag känner att jag gjort bra sådana, en härlig familj, Torgny och barnen Fredrik och Louise som delar mitt intresse för boxer, bättre kan det inte bli.

Lola